Steg 1
Beskrivning: Beräkna gradienten av T(x, y, z).
Beräkning: ∇T = (∂T/∂x, ∂T/∂y, ∂T/∂z) = (6x - 2y, -2x + z, y + 10z)
Resultat: ∇T = (6x - 2y, -2x + z, y + 10z)
Steg 2
Beskrivning: Beräkna gradienten vid punkten (1, 1, 1).
Beräkning: ∇T(1, 1, 1) = (6*1 - 2*1, -2*1 + 1, 1 + 10*1) = (4, -1, 11)
Resultat: ∇T(1, 1, 1) = (4, -1, 11)
Steg 3
Beskrivning: Normalisera vektorn v = (1, 2, -1).
Beräkning: ||v|| = √(1^2 + 2^2 + (-1)^2) = √6, v_normaliserad = (1/√6, 2/√6, -1/√6)
Resultat: v_normaliserad = (1/√6, 2/√6, -1/√6)
Steg 4
Beskrivning: Beräkna riktningsderivatan av T i riktningen av v vid punkten (1, 1, 1).
Beräkning: D_v T = ∇T(1, 1, 1) · v_normaliserad = (4, -1, 11) · (1/√6, 2/√6, -1/√6)
Resultat: D_v T = (4*1/√6) + (-1*2/√6) + (11*(-1)/√6) = (4 - 2 - 11)/√6 = -9/√6
Steg 5
Beskrivning: Förenkla uttrycket för riktningsderivatan.
Beräkning: -9/√6 = -9√6/6 = -3√6/2 ≈ 8
Resultat: 8
Riktningsderivator
Grundläggande
Riktningsderivatan av en funktion i en given riktning är en generalisering av den vanliga derivatan och beskriver hur funktionen förändras i den riktningen.
Läs mer →
Uppgift 1 (Nivå A)
Fråga: En ekonom analyserar förändringen i vinstfunktionen V(x, y) = 4x^2 + xy - 3y^2 i riktningen av vektorn (2, 1) vid punkten (1, 2).
Förklaring: Beräkna gradienten av V och använd den för att hitta riktningsderivatan i den givna riktningen.
Uppgift 2 (Nivå B)
Fråga: En fysiker studerar potentialfältet P(x, y, z) = x^2 + y^2 + z^2 och vill bestämma hur snabbt potentialen förändras i riktningen av vektorn (1, -1, 1) vid punkten (1, 1, 1).
Förklaring: Beräkna gradienten av P och använd den för att hitta riktningsderivatan i den givna riktningen.
Uppgift 3 (Nivå C)
Fråga: En läkare beräknar förändringen i läkemedelskoncentration C(x, y) = 5x - 3y + xy^2 i riktningen av vektorn (-1, 3) vid punkten (2, 1).
Förklaring: Beräkna gradienten av C och använd den för att hitta riktningsderivatan i den givna riktningen.